Och så kom den!

Snön! Igår kom den och marken täcktes
med finaste vit snö! Allt känns liksom
lite bättre då. Vi trotsade förkylningar
och tog en liten promenad.

Stockholmstrippen var U N D E R B A R! Vi har myst - ätit god mat och softat på hotell. Lekt på Rum för Barn på Kulturhuset. Träffat kusinen. Hängt på Tekniska Museet. Och vandrat lite på stan. Det var med tunga steg jag gick mot centralen när vi skulle åka hem...yes ,vi åkte tåg. Gick hur bra som helst och det var så skönt att slippa ha bilen.

Och en till sak Tomten...

Förutom jackan i förra inlägget,
så önskar jag mig detta kök.
Okey, Tomten?
Fick du med det?

(Fjäll)räven raskar över isen...

Ja tack gärna, Tomten!

SNYGG!

Jag ber härmed IKEA att slänga sig i väggen.
Här kan man snacka om snygg bilmatta!
Den kommer även att finnas i svartvitt.
Här kan ni läsa om den.

Varning för krypande bebis!

Nu har lilkiddon verkligen fått till krypandet, och på bara några dagar så har hon avancerat från några steg på matta och i säng, till att krypa långa sträckor på golv. Rätt coolt hur fort det går när de väl har kommit på hur man ska göra. Det märks att hon är supernöjd med att inte längre sitta fast i sin egen kropp, hon liksom småskrattar för sig själv när hon kryper. Jag dör typ sötdöden varje gång!

Och storkiddon, ja han kan inte motstå Photo Booth, som ni kan se på bilderna :)

Ett hejdå

Det känns som om jag har sprungit maraton i helgen. Känner mig helt utpumpad. Det har varit tungt, jobbigt, stressigt, oroligt men samtidigt skönt, mysigt, roligt och stämningsfullt. I fredags sa vi hejdå till mormor. Finaste lilla mormor. En mormor som bakade bullar och bröd. En mormor som läste sagor. En mormor som skrattade mycket. En mormor som alltid tyckte att vi barn skulle vara sams. En mormor som hade rå humor och älskade ironi. En mormor som tog hand om sin familj i vått och torrt. Världens B Ä S T A mormor. Jag satt och fingrade på mormors fina pärlhalsband under begravningen, samma halsband som jag hade på mig när jag gifte mig, och det kändes lugnande på något vis. Som att det var mormor som sa Jaja, gråt du, men jag finns ju alltid hos dig.

Pappa skrev en sådan fin text i mormors dödsannons:

Tack lilla mor för åren som har gått
Tack för all kärlek och ömhet vi har fått
Dina ögon har slutits i ro
och vi vill gärna hoppas och tro
att du i himlens förlovade land
kan fatta fars och Hasses utsträckta hand

God Morgon

God morgon världen!
En ritar och tittar på TV.
En äter på sin tårta.
Yes, då kör vi då.

True

(källa: via Lotta Agaton)

Men va f*n

När jag väl hade samlat mod och knapprat in koden för att beställa tid...
...då funkar inte koden och jag måste beställa en ny!
Jaha.
Då får jag vänta en vecka då...
Närå, jag är INTE bitter.

Lugnet EFTER stormen

Vi har haft en intensiv helg, minst sagt. Men rolig! Klubben har haft sin årliga allhelgonatävling och vi har haft 1200 starter/dag! Helt otroligt vad många, och vi såg framför oss hur vi skulle få hålla på till sena sena kvällen på dagarna. Men otroligt nog så flöt allting på så himla smidigt och bra, så vi var klara före sex båda dagarna. Tävlingsekipagen som kom nerifrån skåne måste ha uppskattat det...Men dagarna har varit långa. Att väcka barn som sover klockan fem på morgonen känns minst sagt onaturligt. Som tur är så har vi inte haft några sura miner från deras sida. Astrid har charmat kökspersonalen, och jag och Martin har turats om att vara med henne. Rasmus var med i lördags halva dagen men har sen varit hos sin mormor och morfar. Badat i nyrenoverade badhuset och krattat löv. Vi har fått mycket beröm för snälla barn i helgen :)

Jag och Ella körde laglopp i helgen. På lördagen var jag verkligen supernöjd med henne. Hon var så följsam och klarade alla trixigheter. Det är ju svåra banor för henne som egentligen tävlar klass 1. På söndagen så var vi trötta i huvudet både jag och hon och vi missförstod varandra så det blev lite struligheter. Resultatmässigt så blev det alltså inget att skryta med.

I natt har vi sovit som små gudar allihopa. Astrid vaknade dock sex i morse (thank you very much!) och var igång till halv tio, men då var hon slut. Vi gick en sväng till kyrkis då jag tänkte att lillkiddon kunde sova vidare utanför. Men icke. Hon vaknade när vi kom dit så klart. Hon höll i alla fall humöret uppe ett tag, men blev ledsen när vi skulle sätta oss och fika. Hon fick ett rån att tugga på, men hon är inte så förtjust i sådana, undrar om det är lite vasst för hennes tandfria mun? Hon blir ofta arg när man ger henne dem...konstigt. Vi gick hem och åt lunch och sen somnade hon i vagnen bums. Förra veckan var hon förkyld och har sovit ganska dåligt, och helgen var ju väldigt intensiv med många intryck så jag förstår henne. Jag och storkiddon har gjort kokosbollar och jag njuter av en kopp kaffe. Lugnet har lagt sig och ska så förbli resten av dagen, tack!

Veckan bjuder på både babysim, mys och jobbigheter i form av begravning...

Problemas

Bebisen sover och fyraåringen ritar...
Vilken tidning ska jag läsa först?!!
Aaaa!

Milk

Men hallå! Hur fint var inte det här omslaget då!
Från tidningen Milks senaste nr.
Vill ha tapeten!!

"Till doktor Mulvad ska du genast gå så att vi kan få ro till natten"

Ja tänk om doktor Mulvad bodde här så att han kunde bota lilkiddons hosta. Stackars liten hostar och hostar...och självklart så är det som värsta på kvällen/natten. De första två nätterna så började hon hosta så fort man la ner henne i sängen, så jag sov med henne på bröstet, sittandes. Alltså, jag är en människa som är väldigt bekväm av mig när det kommer till sovställningar. Jag måste ha det skönt för att kunna sova, annars går det liksom inte. Men nu i småbarnstider så skulle jag typ kunna stå upp och sova! Konstigt det där...lillkoddon har inte sovit så där på mitt bröst sen hon var yttepyttespädis, så lite mysigt var det också. I natt har vi sovit bra, så jag hoppas att det vänder snart. Men hon är fortfarande snorig och hostig idag så vi hoppar över babysimmet imorn för att vara på den säkra sidan.

Vår gamla dam här hemma, Nova, har börjar rymma. Helt bara så där. Hon är 10 år gammal och aldrig lämnat någon gård överhuvudtaget som vi har bott på. Men för någon månad sen så kom hon väl på att jaha ja, här går det att gå lite som man vill i området! Grejen med henne är att hon inte smiter för smitandes skull, utan jag tror att hon liksom bara börjar gå lite och så råkar hon komma längre och längre bort. Men det är inte så roligt med vägarna här runtomkring, så jag måste sätta upp ett provisoriskt stängsel. Vi har lite fårstängsel som får agera pudelstängsel nu tills vi köpt ett bättre. Rymmarhund!

Nu sover lillkiddon i sin vagn, och jag ska plugga lite körkortsteori. Ska boka uppkörning nu snart! N. E. R. V. Ö. S. T!